⇑ Högerpartierna går framåt

Publ 2024-05-14

EUs högerpartier ser ut att gå framåt i valet till EU-parlamentet den 6-9 juni och befästa den politiska trend som syns i många medlemsländer. Tillsammans med traditionella högerpartier kan ytterhögern för första gången även få majoritet i kammaren.

Olika nationella partier som kan kallas för "ytterhöger vann cirka 18 procent av mandaten i EU-valet 2019. Enligt opinionsundersökningar kan deras totala andel öka till nära en fjärdedel.

Faktum är att den ytterhögern har etablerat sig som politisk kraft över merparten av Europa. Sverigedemokraterna fick över en femtedel av rösterna i riksdagsvalet 2022. I Finland fick Sannfinländarna snarlika siffror 2023.

I Tyskland tyder opinionsmätningar på att Alternativ för Tyskland (AFD) inte ligger långt efter. I Nederländerna fick högerpartier mer än en fjärdedel av rösterna i parlamentsvalet 2023. I Österrike tycks Frihetspartiet närma sig 30 procent i opinionsundersökningar.

Sydeuropa har liknande utveckling. Två högerpartier fick tillsammans nästan en fjärdedel av rösterna i valet 2022 till den franska nationalförsamlingen. I Italien samma år vann två jämförbara partier över en tredjedel av rösterna och kunde bilda regering. I Spanien och Portugal har högern varit svag. Men 2023 vann högerpartier 12 procent respektive 18 procent.

I öster är trenden lika tydlig. Premiärminister Victor Orbáns Fidesz vann tillsammans med ett allierat parti en bekväm majoritet av rösterna i det ungerska valet 2022. Partiet Lag och rättvisa förlorade makten i Polen efter valet i höstas men drog fortfarande till sig över 35 procent av rösterna.

Bara 6 av 27 EU-länder - Danmark, Malta, Rumänien, Slovakien, Spanien och Tyskland - har premiärministrar som tillhör partier som traditionellt betraktas som vänsterinriktade. Det visar att makten i politiska rådet finns hos högern.

⇑ Vänstern går åt vänster

Publ 2024-05-14

Högern lockar väljare från arbetarklass- och lägre medelklassgrupper. Motivet är oro för invandring, frustration över sociala problem och allmänna ekonomiska förutsättningar.

Många röstade tidigare på vänsterpartier, särskilt socialdemokratiska. När väljarna lämnade vänstern gick socialdemokratiska partier än mer mot extrema vänstern.

Vänstern ändrade sina prioriteringar och blev alltmer fokuserat på maktförhållanden mellan könen och mellan grupper som definieras utifrån kriterier som har med annat än fördelningen av samhällets resurser att göra, såsom etnisk identitet eller sexuell läggning.

⇑ Trenden går från vänstern till högern

Publ 2024-05-14

Sedan det allra första direkta valet till Europaparlamentet 1979 har de två största grupperna med nationella partier - kristdemokratiska EPP och den socialdemokratiska S&D - gemensam majoritet. Den majoriteten blev de av med 2019. Tillsammans med den liberala gruppen kvarstod emellertid en mittenorienterad "superstor koalition". Liberalerna blev då avgörande för beslutsfattandet i parlamentet.

Opinionsundersökningar tyder på att den kristdemokratiska partigruppen kommer att få ungefär samma andel av rösterna som 2019. Tillsammans med de nya högerpartierna kan de bilda majoritet i parlamentet. EPPs samverkan höger ut framgår av uttalanden av EU-presidenten Ursula von der Leyen och EPPs ordförande Manfred Weber.

Denna utveckling kan stanna upp på grund av högerpartiernas svårigheter att samverka. Men nu när möjligt avgörande inflytande över EUs utveckling är det rimligt att samarbetsförmågan förbättras.

⇑ Källor

Publ 2024-05-29

• Högerns dilemma: isolera eller samarbeta? Utrikesmagasinet (2024-05-14)
• Von der Leyen opens the door to Europe's hard right, Politico (2024-04-30)
• Ny nationalistisk vänstergrupp kan blomma ut i Europaparlamentet. Detta är hur, Euronews (2024-05-29)