⇑ "Obligatorisk solidaritet"

Pakten består av tio lagförslag som man enats om efter nästan tio år av politisk konflikt.

Den nya pakten ger bland annat strängare regler för mer omfattande verifiering av sökande, hälso- och säkerhetskontroller, snabbare granskningsförfaranden och kostnadsfri rådgivning.

Den viktigaste nyheten i pakten är ett system av "obligatorisk solidaritet" som ger regeringar tre alternativ för deras bidrag till asylpolitiken: de kan ta emot ett visst antal asylsökande som omfördelas från gränsstater, betala 20 000 euro för varje asylsökande de avvisar , eller fondens verksamhetsstöd.

Det nuvarande målet är 30 000 vidarebosättningar per år.

⇑ Flera länder är emot

Som väntat röstade Polen och Ungern, de hårdaste kritikerna, emot hela lagstiftningspaketet. Sedan reformen presenterades 2020 har de två länderna konsekvent motsatt sig systemet med "obligatorisk solidaritet".

Tjeckien och Slovakien, två skeptiker, lade till största delen ned sina röster, medan Österrike bara röstade emot krisuppgörelsen .

Den nya pakten krävde dock bara en kvalificerad majoritet för att den skulle gå vidare och formellt ratificeras.

⇑ Knappt stöd i parlamentet

Publ 2024-05-14

Avtalet antogs med knapp majoritet i parlamentet i april efter en het debatt som lyfte fram de ideologiska skillnaderna som fanns kvar : högerledamöter ansåg reformen för mjuk och mild, medan ledamöterna av vänstern ansåg att den var för hård. och inhumant

⇑ Varför krävdes inte 100% stöd?

Publ 2024-05-14

Vid beslut om EU:s asyl- och migrationspakt krävs inte enhällighet i Europeiska rådet då dessa frågor omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet inom EU. Detta innebär att besluten kan fattas genom en kvalificerad majoritet i stället för enhällighet.

EU:s beslutsprocesser varierar beroende på politikområde. För vissa frågor, som utrikespolitik och säkerhet, krävs enhällighet, vilket innebär att alla medlemsstater måste vara överens. Men för många andra områden används kvalificerad majoritetsröstning för att stoppa enskilda medlemsländer att blockerar beslut.

För att ett förslag ska antas krävs det att:
- 55% av medlemsstaterna röstar för (vilket motsvarar minst 15 av 27 länder).
- Dessa länder representerar minst 65% av EU:s befolkning.

Det betyder att stora länder har större möjlighet att stoppa förslag än mindre länder.

När det gäller asyl- och migrationspakten hanteras dessa frågor under rubriken rättsliga och inrikes frågor, där kvalificerad majoritetsröstning är norm.

Länderna har nu två år på sig att anpassa sig till de nya reglerna. Kommissionen erbjuder sig att "hjälpa till".

⇑ Fördelning av flyktingar

Publ 2024-05-14

Fördelningen av flyktingar mellan EU-länderna regleras genom en överenskommen kvotfördelningsmekanism som är en del av EU:s gemensamma asyl- och migrationspolitik.

EU ska enas om en mekanism för fördelning av flyktingar, ofta som en del av en bredare migrationspakt. Dessa avtal kan inkludera specifika fördelningsnycklar som kan baserade på flera faktorer:
- Befolkningens storlek: Länder med större befolkningar förväntas ta emot fler flyktingar. - BNP: Länder med högre bruttonationalprodukt (BNP) anses ha större ekonomisk kapacitet att ta emot flyktingar.
- Arbetslöshet: Länder med lägre arbetslöshet kan förväntas kunna integrera fler flyktingar på arbetsmarknaden. - Tidigare åtaganden:
- Hänsyn tas också till hur många flyktingar ett land redan har tagit emot tidigare. - Antal asylsökande: Länder som redan har en hög andel asylsökande kan få ta emot färre nya flyktingar.

⇑ Bestraffning

Publ 2024-05-14

Efter att kvoterna kontrollerar EU-kommissionen att alla medlemsländer uppfyller kraven. System införs med olika former att bestraffning av medlemsländer inte uppfyller sina kvoter

⇑ Asylansökningar

Publ 2024-05-14

2020 gjordes det 472,660 asylansökningar, 2021 var antalet 634.405 st. 2022 var det hela 962.160. 2023 var det 1.140.000 flyktingar. Om utvecklingen fortsätter, och finns det något som emotsäger det, kommer det troligen fler än 1.300.000 flyktingar, dvs fler än 2016 då det kom 1.260.920 flyktingar. Eller slås även rekorder från 2015 då antalet flyktingar var 1,322,850?

Statistiken ovan gäller asylsökningar. Antalet flyktingar består ocksåav dem som inte fått asyl men ändå stannar inom EU. Dessutom kommer många till EU som inte säker asyl för de bedömmer att det är utsiktslöst.

Asylansökningar

⇑ Till Sverige

Publ 2024-05-25

Under 2023 invandrade 94 514 personer till Sverige. Könsfördelning var relativt jämn: 46391 var kvinnor och 48123 var män. 10593 var återvändande svenskar.

Antal invandrade per år från 2000, SCB

De vanligast födelselandet var Indien (7480), Polen (4438), Tyskland (3795) och Syrien (3063).

Inflyttningen går främst till Stockholms län (14168), Skånes län (8222), och Västra Götalands län (7959)[1]

⇑ Källor

Publ 2024-06-03

• EU klubbar asylpakten - efter tio år av konflikt, Omni (2024-05-15))
• EU godkänner äntligen en ny migrationspakt, trots motstånd från Polen och Ungern, Euronews (2024-05-14)
• The Council adopts the EU's pact on migration and asylum, Europeiska rådet (2024-05-14)
• 85 855 asylum applications in January 2024, EUstat (2024-04-22)
• EU Commission to present implementation plan for migration and asylum pact in June, EUNews (2024-04-30)
• European Migration Network (EMN)
• EU godkänner äntligen en ny migrationspakt, trots motstånd från Polen och Ungern, Euronews (2024-05-14)
• Applications for Asylum in the EU+ in February 2024, European Union Agency for Asylum
• Data Analysis and Research, European Union Agency for Asylum
• Hur många migranter i EU skickas tillbaka? EU-parlamentet (2023-10-23)
• Member states push to outsource migration procedures to non-EU countries, Euractive (2024-05-06)