Fonden skapades till följd av Corona-pandemin. Från mitten av mars 2020 såg alla medlemsländer sin statsskuld och offentliga utgifter öka, främst på grund av ökade utgifter för sjukvård och åtgärder för att hantera den ekonomiska krisen. I allmänhet antog de flesta medlemsländer liknande åtgärder för att hantera den ekonomiska krisen, genom att tillhandahålla betydande stödpaket till företag och företag.

⇑ Bidrag och lån

Publ 2023-05-29

EU:s institutioner vidtog åtgärder för att tackla den ekonomiska krisen och hjälpa medlemsländerna. I mitten av mars 2020 antog Europeiska centralbanken (ECB), ett tillfälligt inköpsprogram PEPP på €750 miljarder för att hantera pandemin. Köpen skulle göras om de var "nödvändiga och proportionerliga" för att uppnå "målen med mandatet". Den 4 juni 2020 förlängde ECB programmet och lade till €600 miljarder som därmed uppgick till totalt €1350 miljarder.

Den 19 mars 2020 antog Europeiska kommissionen ett tillfälligt ramverk som gjorde det möjligt för medlemsländer att stödja sina nationella ekonomier med statliga åter­hämtnings­paket,

ECB:s samtyckte till mer flexibla finanspolitiska regler "genom att initiera den allmänna flyktklausul i stabilitets- och tillväxtpakten". Den 15 maj skapade den europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) "stödet för pandemisk kris".

Åtgärderna räckte dock inte för att bekämpa den ekonomiska krisen. Debatter om hur man skulle hantera situationen ledde till en konfrontation mellan nordliga och södra medlemsländer.

⇑ Bildandet av fonden

Publ 2023-05-29

Italiens och Spanien föreslog en solidaritetsmekanism för omfördelning av skulder mellan länderna. Förslaget godkändes av sju andra medlemsländer: Frankrike, Belgien, Grekland, Portugal, Irland, Slovenien och Luxemburg. Fyra länder, de "sparsamma", Österrike, Sverige, Nederländerna och Danmark under ledning av ledda av Tyskland var emot, rädda för att de skulle behöva betala tillbaka skulden i händelse av fallisse­mang.

Den 18 maj 2020 kom Tyskland och Frankrike med ett nytt förslag om ett hjälppaket på €500 miljarder i bidrag, som skulle ge likviditet till de medlemsstater som drabbats av krisen. Denna "återvinningsfond" skulle upprättas av Europeiska kommissionen, som skulle låna pengarna på finans­marknaderna, införliva dem i EU:s budget och distribuera dem till medlemsstaterna.

Den 27 maj 2020 föreslog kommissionen planen "Next Generation EU", en fond med €750 miljarder, en medelväg mellan de €1000 miljarder som efterfrågades av de mest drabbade länderna, såsom Italien och Spanien, och de €500 miljarder som föreslagits. av Frankrike och Tyskland. Denna enorma återhämtningsfond skulle integreras i EU:s budget vilket gav fonden ett kaptal om €1,85 miljarder.

Europeiska rådets beslöt den 17 juli 2020 om ett åter­hämtnings­paketet och den fleråriga budgetramen 2021-2027. De sparsamma fyra ville minska bidragen, ha starkare villkor för bidragen och besked om typ av bidragsprojekt

Den 10 november 2020, nådde Europaparlamentet och rådet en slutgiltig överens­kommelse som integrerar den fleråriga budgetramen 2021-27 på €1074 miljarder och en tillfällig fond för återhämtning till "nästa generations EU" på €750 miljarder , dvs totalt €1,824 miljarder

⇑ Ny verksamhet och koncentration av makt

Publ 2023-05-29

Next Generation EU (NGEU) är ett projekt som ger €360 miljarder i lån och €390 miljarder i bidrag - är ett avbrott från den åtstramningspolitik som EU fastställde efter finanskrisen 2007-2008.

EUs återhämtningsplan hade initialt målet att att hjälpa dess medlemsstater att reparera de omedelbara ekonomiska och sociala skadorna som orsakats av coronavirus-pandemin. Men under beslutsprocessen tillkom målet att skapa en bättre framtid för nästa europeiska generation. Dessutom inkluderades åtgärder för den gröna omställningen; digital transformation; smart, hållbar och inkluderande tillväxt och jobb; social och territoriell sammanhållning; hälsa och motståndskraft; och politik för nästa generation, inklusive förbättrad utbildning och kompetens

Fonden har också fått målet är att modernisera den europeiska ekonomin. 50 procent av medlen att läggas på modernisering: såsom forskning och innovation via Horizon Europe, Just Transition Fund; the Digital Europe Programme, the Recovery and Resilience Facility, Recovery and Resilience Facility,rescEU och ett nytt hälsoprogram och EU4Health.

Utöver de ovan nämnda målen fokuserar paketet också på att modernisera traditionell politik, såsom sammanhållning och den gemensamma jordbrukspolitiken, på att maximera deras bidrag till unionens prioriteringar, bekämpa klimat­förändringarna - med 30 % av EU-medlen, den högsta andelen någonsin av den europeiska budgeten - skydd av biologisk mångfald och jämställdhet. Därför planerar man att stärka EU:s inre marknad och investera i gemen­samma europeiska prioriteringar.

⇑ Finansieringen

Publ 2023-05-29

Finansieringen av Next Generation EU bygger i första hand på två finansiella mekanismer: obligationer emitterade av medlemsländerna genom EU och intäktskällorna för EU:s budget genom vilka EU och dess medlemsländer försöker täcka hela budgetutgifterna för återhämtningspaketet.

Finansieringen av nästa generations EU-avtal bygger i första hand på två finansiella mekanismer: den kollektiva emissionen av obligationer och intäktskällorna för EU:s budget genom vilka EU och dess medlemsländer försöker täcka hela budgetutgifterna för återhämtningspaketet.

Vid EU-ledarnas toppmöte i juli 2020 fick Europeiska kommissionen mandatet att emittera upp till 750 miljarder euro i skulder på de internationella kapitalmarknaderna på uppdrag av EU:s 27 medlemsländer.

Sådan emission av gemensamma skuldobligationer har aldrig gjorts i så stor skala. Enligt Europeiska rådets slutsatser är upplåningen planerade att avslutas 2026, medan åter­betalningen av de förfallna lånen och räntorna fastställs senast den 31 december 2058.

Next Generation EU

⇑ Sverige

Publ 2023-05-29

I Sveriges riksdag fick fonden stöd av Regeringen Löfven II (Socialdemokraterna och Miljöpartiet) samt samarbets­partierna Centerpartiet och Liberalerna. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet röstade nej. Moderaterna och Kristdemokraterna avstod. Proposition gick igenom trots att bara en minoritet röstade för den.

I Slöseriombudsmannens årliga omröstning utsågs Coronafonden till årets värsta slöseri 2021. Josefin Utas sade att fonden innebar ett stort och långtgående åtagande med mycket liten positiv effekt för Sveriges del, och att frågan ifall Sverige skulle godkänna coronafonden eller inte hade givits för litet utrymme.[1]

⇑ Källor

Publ 2023-05-29

• Next Generation EU, Wikipedia
• Council Regulation (EU) 2020/2094 of 14 December 2020 establishing a European Union Recovery Instrument to support the recovery in the aftermath of the COVID-19 crisis". EUR-Lex
• COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE EUROPEAN COUNCIL, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS EMPTY Europe's moment: Repair and Prepare for the Next Generation
• 2021-2027 long-term EU budget & NextGenerationEU
• The 2021-2027 EU budget - What's new?