Tack vare att Sverige inte anslutit sig till Euron kan Sverige kontrollera sin penningpolitik och justera räntor och valutakurser för att möta sina ekonomiska behov.

Om kronan är svagare än andra valutor blir svenska exportvaror billigare och därmed mer konkurrenskraftiga på den globala marknaden. Det ökar exporten och därmed stärka den svenska ekonomin.

Om Sverige skulle behöva ta till drastiska åtgärder för att stabilisera sin ekonomi, skulle en egen valuta göra det lättare att genomföra åtgärder som att devalvera valutan för att göra exportprodukter mer konkurrenskraftiga eller att införa kapitalkontroller för att hindra kapitalflykt.

Att ha en egen valuta ger Sverige mer självbestämmande och frihet att fatta beslut om sin ekonomi blir mindre beroende av andra länder eller internationella organisationer.

Svenska kronan har fallit i värde. Om kronans kurs faller för mycket kan Sverige vidta ett antal åtgärder för att stabilisera valutan och minska effekterna av kursfallet. Här är några exempel på åtgärder:

Genom höjningen av räntan blir det mer attraktivt för investerare att köpa svenska kronor, vilket kan öka efterfrågan på valutan och därmed stärka kursen.

Det har stor inverkan på kursen då många företag som handlar med Sverige behåller andra valutor om de har anledning att tro att kronan minskar i värde. Därmed sjunker värdet.

Riksbanken kan använda sina valutareserver för att köpa svenska kronor och sälja utländsk valuta på valutamarknaden. Detta kan bidra till att öka efterfrågan på kronor och stärka valutakursen. Riksbanken kan också köpa svenska kronor på valutamarknaden tills kronans kurs stabiliseras.

Regeringen kan stimulera svenska exportföretag att ta vara på de möjligheter som en svagare valuta innebär. Med ökad export ökar efterfrågan på kronor.

Sverige kan också samverka med såväl EU som med andra internationella organisation för att stabilisera valutakursen, t.ex. genom att delta i valutainterventioner eller genom att samordna sin ekonomiska politik.

Den lägre kronkursen beror på räntan i Sverige har legat på en historiskt låg nivå under en längre tid, vilket kan minska efterfrågan på svenska kronor. Även den osäkerhet som Corona-pandemien skapade har lett till att större valutor favoritiserats.

Under perioden 2016-2019 hade Sverige en överskott på handelsbalansen. År 2016 var överskottet 63,4 miljarder kronor, 2017 var det 97,7 miljarder kronor, 2018 var det 139,2 miljarder kronor och 2019 var det 165,2 miljarder kronor.

Under 2020 påverkades handelsbalansen av pandemin och den globala ekonomiska nedgången som följde. Sveriges handelsbalans uppvisade ett underskott på 59,7 miljarder kronor under året. Nu 2023 är åter handelsbalansen positiv.

Sverige har ett stabilt handelsöverskott, undantaget 2022, sedan många år vilket stärker kronan. Sverige är också ett politiskt stabilt land vilket minskar risken att behålla kronor.