"Vi köper - om än motvilligt - att EU i dess nuvarande form, på kort och medellång sikt, är den europeiska samarbetsform som är realistisk.", säger Jimmie Åkesson.

Så är det. Det finns inget som talar för att Sverige lämnar EU. Däremot finns det starka skäl för att värdera vad medlemskapet gett oss och vad vi bör göra för att resultatet ska bli bättre.

EUs ursprungliga uppgift att underlätta handel och resande är fortsatt viktiga. Men den viktiga förutsättningen om subsidiaritet har helt gott förlorad. Idag avgöras nästan allt inom EU.

Det är nödvändigt att förändra EUs beslutsfattande så att vi I Sverige ges reell möjlighet att i tid inse och värdera konsekvenserna av olika lagförslag, ta fram alternativa förslag och bilda opinion i Sverige och inom EU för det svenska förslaget.

Demokratin kräver att det ska folket ska ges möjlighet att bedöma hur svenska representanter agerar i EU, men det är i realiteten inte möjligt att ta reda på hur svenskarna röstat i EU-parlamentet. Inte heller får vi information om hur regeringens representanter agerat i EUs olika beslutande församlingar

EUs fackspråk är synnerligen komplicerat genom omfattande användning av förkortningar, slogans, referenser till omfattande juridiskt komplicerade dokument. Det svårbegripliga språket skapar en klyfta mellan EU och medborgarna, som det svårt för människor att delta i debatten om EU-frågor eller utöva sin demokratiska rättighet att rösta i EU-val.

⇑ Jimmie Åkesson

Publ 2024-03-19

Bara det faktum att över 60 procent av alla beslut i svenska kommuner och regioner påverkas av EU-beslut är häpnadsväckande. Andra länders politiker och byråkrater, som vi inte kan välja eller avsätta, har i dag större inflytande över svensk lagstiftning än jag och mina folkvalda kollegor i Sveriges riksdag.

I takt med en sådan utveckling kommer folkviljan som återspeglas av resultatet i riksdagsvalen bli mindre och mindre relevant. Våra allmänna val i Sverige kommer snart att sakna betydelse för Sveriges utveckling. Så kan vi naturligtvis inte ha det. "

Åkesson har helt rätt. Ett fortsatt medlemskap i EU kräver en total översyn med syfte att stärka medborgarnas inflytande och Sveriges utbyte av medlemskapet.

⇑ Svenska demokratins utveckling

Publ 2024-03-19

I en uppsats från Lunds universitet (2022) analyseras EU-inträdets inverkan på den svenska demokratin. Den mest avgörande delen i resultatet är att svenska medborgare exkluderar sig själva från demokratin inom EU, med tanke på den bristande legitimiteten och det låga valdeltagandet.

Ju mer omfattande EU:s beslutsbefogenheter och inflytande blir, desto mindre benägna är svenska medborgare att delta i dess demokratiska processer (Petersson m.fl. 2003).

I jämförelse kan andra demokratiska problem uppfattas som mindre problematiska, eftersom strävan mot en perfekt demokrati är meningslös om folket ändå inte tänker delta i den.

I övrigt visas hur EU:s demokratiska brister i viss mån ger negativa konsekvenser för den svenska demokratin. Däremot lägger de knappt grunden för nya demokratiska problem som inte redan fanns 1990, men att somliga 2003 hade fördjupats något tack vare EU-samarbetet.

Detta innefattar bland annat svårigheter med det effektiva deltagandet, vägar för påverkan och möjligheten till insyn och ansvarsutkrävande. Den ökade lobbyismen och problematiken kring att EU-lagar står över svenska lagar lyfts fram, samt det faktum att medlemsländer med större befolkningsmängd än Sverige väger tyngre i beslutsprocesser.

Resultatet visar även att EU-inträdet haft en positiv effekt på vissa demokratiska aspekter, exempelvis att massmedia fick större plats som oberoende granskare, samt den ökade partidiplomatin som bidrog till att internationell information tillgängliggjordes för väljarna när partierna ökade sin internationella verksamhet (Petersson m.fl. 2003).

⇑ Källor

Publ 2024-03-19

• Efter EU-inträdet: konsekvenserna för svensk demokrati, Linnéa Flystam, Lunds Universitet