EU-domstolen och EU-kommissionen har hstämt Sverige 41 gånger och vunnit 33 rättegångar, senast 2023 då Sverige fick böta 100 miljoner kronor.

Det äldsta pågående överträdelseärende är från 2010. Det handlar om den svenska jakten på fridlysta vargar, där 295 djur dödats under så kallad licensjakt och 205 under skyddsjakt mellan 2010 och 2024.

Trots kritiken kom Europaparlamentets utskott fram till att tidsåtgången i vargfrågan varit befogad. Även EU-ombudsmannen kom fram till samma slutsats. Detta beror på ändringar av irektivet uppe för diskussion i EU. Svensk lagstiftning skulle eventuellt därmed kunna bli i linje med EU-rätten.

⇑ Svenska vargstammen

Den svenska vargstammen år 1900 har uppskattats till ett hundratal djur. Under 1950-talet kan stammen uppskattas till omkring 20 djur. När vargen fridlystes vid halvårsskiftet 1966, fanns högst ett 10-tal vargar kvar.

⇑ Försvar mot angreppen

Före fridlysningen i Sverige 1966 och i Norge 1972 hade renägarna rätt att försvara sin egendom mot vargens angrepp. Vargen anses vara det av de stora rovdjuren som orsakar renskötseln störst skador, då en vargflock jagar genom att spränga hjorden, så att renarna sprids åt olika håll.

När en mindre renflock avskiljts, jagas den tills djuren samlar ihop sig tätt cirklande, varpå renarna dödas. Efter dessa attacker är det svårt att samla ihop den ursprungliga flocken, som är utspridd över ett stort område. Dessutom är ofta många renar skadade också efter misslyckade angrepp.

Under 2014 dödades 328 får och nötboskap av Sveriges vargar.

Problemet för den enskilde drabbade djurägaren är stort, då vargen ofta dödar många djur i samma attack, långt fler än vad den behöver som föda. Varg kan också efter en första attack återkomma till samma fårbesättning vid flera tillfällen.

I naturen hade resten av flocken flytt, men det går inte i en fårhage. Då boskap är inhägnad, kan djuren omöjligen undfly ett vargangrepp. Det finns dokumenterade fall i Skandinavien då över trettio får dödats vid ett och samma angrepp. Det är ytterst sällsynt i naturen, också om det förekommer även där.

Små vargflockar dödar i och för sig också mer än de kan äta, men då möjligen för att kunna förbruka de näringsrikaste delarna av bytesdjuret, och minimera risken för att upptäckas av människor genom att stanna bara kort tid vid det fällda bytet.

⇑ Varg inom EU

Enligt den senaste uppskattningen från 2023 finns det cirka 20 300 vargar inom Europeiska unionen (EU). Denna siffra representerar en betydande ökning jämfört med tidigare år; år 2012 uppskattades antalet vargar i EU till cirka 11 193, och år 2022 hade antalet stigit till cirka 19 400. ?

Denna ökning beror delvis på framgångsrika bevarandeinsatser och förändringar i lagstiftning som syftar till att skydda vargpopulationerna. Trots denna positiva trend är vargar fortfarande frånvarande i vissa EU-länder, såsom Irland, Cypern och Malta. ?

⇑ Föda

Vargföda

Vargen (Canis lupus) är en köttätare (karnivor) och ett rovdjur högst upp i näringskedjan. Vad den äter beror på var i världen den lever, men i Europa, inklusive Sverige, är dessa de vanligaste bytesdjuren:

? Större bytesdjur (huvudföda)

• Älg - särskilt älgkalvar, men vuxna älgar tas också i vissa fall.
• Hjort - t.ex. kronhjort, dovhjort.
• Rådjur - ett av de vanligaste bytena i områden där rådjur är vanliga.
• Vildsvin - särskilt kultingar eller sjuka/skadade vuxna.

? Mindre däggdjur (komplementföda)

• Hare
• Bäver
• Räv
• Grävling

Mindre gnagare - till exempel sorkar om annat inte finns.

• Tamdjur (vid närhet till människor)
• Får - ett av de vanligaste tamdjuren som angrips.
• Kalvar
• Getter
• Hundar - ibland, särskilt om de kommer i konflikt.

Fåglar (sällsynt)

• Vargen jagar sällan fåglar, men det kan förekomma om tillfälle ges.

Kadaver

• Vargar äter också gärna döda djur (as), särskilt under vintern när jakten är svårare.

⇑ Bör vargstammen minskas

Skäl för minskning

1. Skydd av tamdjur och rennäring
   - Vargar kan orsaka stora förluster för fårägare och renskötare.
   - Särskilt i områden med samisk rennäring är konflikterna känsliga.
   
   
2. Trygghetskänsla för människor
   - Vargar som rör sig nära bebyggelse skapar oro, även om faktiska attacker mot människor är extremt sällsynta.
   
   
3. Viltvård och jaktbalans
   - Jägare menar att vargar kan minska antalet bytesdjur som älg och rådjur, vilket påverkar jaktmöjligheter.

⇑ Förslag från regeringen

Den svenska regeringen har lagt fram förslag om att minska vargstammen i Sverige. I oktober 2024 meddelade regeringen att de avser att sänka det så kallade referensvärdet för vargpopulationen från 300 till 170 individer.

Detta innebär en önskan om att på sikt reducera antalet vargar till maximalt 170, med ett första delmål på 270 individer. ?

För att uppnå detta har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att utreda och föreslå förvaltningsåtgärder som krävs för att bibehålla en gynnsam bevarandestatus för vargstammen vid det nya referensvärdet. Uppdraget inkluderar även en beräkning av kostnader för genomförandet av dessa åtgärder samt en tidsplan för genomförandet. ?

Det är viktigt att notera att dessa förslag har mött kritik från forskare och miljöorganisationer, som menar att en så kraftig minskning av vargstammen kan vara oförenlig med vetenskapliga rekommendationer för artens långsiktiga överlevnad. ?

⇑ Källor

• Sverige kritiseras för flertalet rättsliga brister och misstänkta EU-brott, Europaportalen (2025-03-28)
• Varg i Skandinavien, Wikipedia
• Fakta-PM: Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV som ändrar rådets direktiv 92/43/EEG avseende skyddsstatus för varg, Riksdagen
• Uppdrag till Naturvårdsverket att initiera processen att se över fördelningen av miniminivåerna avseende förekomst av varg, Regeringen (2025-03-10)
• Nu startar processen att ta fram nya miniminivåer för varg, Naturvårdsverket (2025-03-21)