Om USA skulle lämna NATO skulle alliansen drabbas av flera allvarliga försämringar och bortfall av strategiska förmågor, både militärt och politiskt. Här är några av de viktigaste konsekvenserna:

⇑ Militär kapacitet

• USA står för cirka 70 % av NATO:s totala försvarsbudget och bidrar med den största andelen av trupper, materiel och teknologiskt avancerade system.
• Minskad luft- och sjömakt: USA:s flygvapen, marina och strategiska bombflyg utgör en ryggrad för NATO:s avskräckningsförmåga.
• Nedgång i logistisk och underrättelsekapacitet: USA tillhandahåller en stor del av alliansens övervakning, signalspaning, satellitdata och lufttankningskapacitet.

Saab S 100 D

⇑ Kärnvapenavskräckning

• NATO:s kärnvapenparaply försvagas: USA är en av tre kärnvapenmakter i NATO (tillsammans med Storbritannien och Frankrike) och den största leverantören av kärnvapenbaserad avskräckning i Europa.
• Taktiska kärnvapen i Europa: USA har placerat kärnvapen i länder som Tyskland, Belgien och Italien, vilket kan omprövas eller dras tillbaka.

⇑ Minskad snabbinsatsförmåga

• Reaktionsförmåga vid kriser försvagas: USA leder många av NATO:s snabbinsatsstyrkor, inklusive specialförband och logistik för trupptransport.
• Försvagning av försvarsplaner: USA:s militära baser i Europa och dess ledarroll i krishantering skulle påverkas negativt.

⇑ Ekonomiska och industriella konsekvenser

• Försvarsbudgetar i Europa skulle behöva öka kraftigt: Många NATO-länder har förlitat sig på USA:s försvarsinvesteringar, vilket skulle kräva betydande ökningar i deras egna militärutgifter.
• Försvagad försvarsindustriell samverkan: USA:s företag dominerar NATO:s vapensystem och teknologi, och ett utträde skulle påverka gemensamma projekt som F-35-programmet och missilförsvar.

⇑ Geopolitiska och diplomatiska effekter

• Försvagad avskräckning mot Ryssland: NATO skulle tappa sin starkaste avskräckande kraft, vilket kan öka risken för rysk aggression, särskilt i Baltikum och Östeuropa.
• Sämre relationer mellan Europa och USA: En NATO-exit skulle skada transatlantiska relationer och kanske leda till en splittring i västvärldens säkerhetsstruktur.
• Framväxt av nya säkerhetsalternativ: EU skulle troligen försöka stärka sin försvarssamarbete genom exempelvis PESCO och en mer självständig europeisk försvarsallians.

PESCO (Permanent Structured Cooperation) är ett försvarssamarbete inom EU som syftar till att stärka den europeiska försvarskapaciteten och minska beroendet av USA och NATO. Det lanserades 2017 och är en del av EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (CSDP).

⇑ NATO:s existens i fara

• Risk för att alliansen kollapsar: Utan USA kan andra medlemsländer ifrågasätta NATO:s relevans och förmåga att försvara Europa.
• Kinas och Rysslands inflytande ökar: Utan USA:s stöd skulle europeiska länder tvingas balansera säkerhetspolitiskt mot Kina och Ryssland på egen hand.

⇑ USAs exportlicenser

• USA avgör hur europeiska länder får använda militära system som innehåller amerikanska delar, även om de är tillverkade av europeiska företag.
• ITAR (International Traffic in Arms Regulations) är en amerikansk exportkontrollagstiftning som reglerar försäljning och användning av försvarsmateriel och teknologi med amerikanska komponenter.
• Om ett europeiskt land vill exportera eller använda ett system med amerikanska delar i en militär operation kan USA blockera eller begränsa detta genom att neka exportlicenser.

⇑ Vad kostar ett EU-försvar utan USA

Publ 2025-02-21

Ett nytt försvar utan USA:s stöd skulle kosta EU cirka 250 miljarder euro årligen, enligt en färsk studie från forskningsinstituten Bruegel och Kielinstitutet, rapporterar Reuters. Summan motsvarar 1,5 procent av EU:s BNP och skulle möjliggöra en styrka på 300 000 soldater för att försvara Europa mot Ryssland.

- I ekonomiska termer är detta hanterbart. Det är långt mindre än vad som behövde mobiliseras för att övervinna krisen under covid-pandemin, sade studiens medförfattare Guntram Wolff på fredagen.

Studien föreslår att försvarsutgifterna ökas till 4 procent av BNP där hälften finansieras genom gemensam EU-skuld. För att möta det ryska hotet behöver Europa bland annat 50 nya brigader (runt 5000 man vardera). 1 400 nya stridsvagnar och 2 000 stridsfordon, vilket överstiger dagens samlade brittiska, franska, tyska och italienska markstyrkor.

⇑ Källor

• Studie: Så mycket kostar ett EU-försvar utan USA, Europaportalen
• Defending Europe without the US: first estimates of what is needed, Bruegle