EU-fakta Artikel |
2024-12-12
Innehåll: Rätt till insyn | "Dokument" | Ingen arkivering | Privata samtal | Vaccinkontrakt under granskning | Åklagare utreder | EU-domstolen | Källor
Rättsfallet mot EU-kommissionen på grund av dess vägran att avslöja textmeddelanden mellan president Ursula von der Leyen och Pfizers vd Albert Bourla om covid-19-vaccinkontrakt har gått in i utfrågningsfasen. Det är ett avgörande rättsfall som behandlas i Luxemburg som kan sätta ett nytt riktmärke för allmänhetens rätt att ta del av EU-dokument.
Fallet fokuserar på transparensfrågor kring vaccinanskaffning under covid-19-pandemin, med särskild tonvikt på kommissionens underlåtenhet att avslöja textmeddelanden som skickats mellan EU-kommissionens ordförande von von der Leyen och Pfizers vd Albert Bourla.
I april 2021 rapporterade The New York Times om textmeddelanden som utbytts mellan von der Leyen och Bourla angående vaccinkontrakt. Tidningen begärde att få ut dessa meddelandet, men kommissionen vägrade.Till slut anmälde The New York Times ärendet till EG-domstolen i januari 2023.
New York Times hävdar att, enligt EU:s förordning från 2001 om allmänhetens tillgång till handlingar, kvalificerar textmeddelanden som "dokument" och bör bevaras och göras tillgängliga på begäran.
Förordningen definierar ett dokument som "varje innehåll, oavsett medium (skrivet på papper, lagrat i elektronisk form eller som en ljud-, bild- eller audiovisuell inspelning), som rör en fråga som rör politik, verksamhet och beslut inom institutionens ansvarsområde."
New York Times hävdar att kommissionen misslyckades med att korrekt dokumentera och registrera textmeddelandena. Men kommissionens jurister hävdar att textmeddelanden till sin natur är kortlivade och inte uppfyller kriterierna för att ingå i institutionens dokumenthanteringssystem.
Kommissionen hävdar vidare att sådana texter endast skulle ha registrerats om de innehöll väsentlig information som kräver åtgärder eller uppföljning.
Pfizers vd Albert Bourlas uttalanden i intervjun tyder på att texterna var begränsade till privata samtal mellan honom och von der Leyen, enligt kommissionen.
Trots en "förnyad, grundlig, men misslyckad" sökning vidhåller kommissionen att meddelandena inte arkiverades eftersom de inte uppfyllde kriterierna för officiell dokumentation.
Vaccinet från Pfizer var det första som fick EU-godkännande i december 2020, efter ett förköpsavtal för 200 miljoner doser. Det följdes av kontrakt i mars och maj 2021 säkrade ytterligare 2,4 miljarder euro i doser, med en option på 900 miljoner mer.
Tidigare i år ogiltigförklarade EG-domstolen ett kommissionsbeslut att redigera viktiga delar av covid-19-vaccinkontrakten, och slog fast att institutionen inte hade gett tillräcklig tillgång till köpavtal.
Samtidigt inledde den europeiska åklagarmyndigheten (EPPO) en utredning i oktober 2022 om EU:s vaccinupphandling, även om ingen slutsats har dragits.
En belgisk domstol i Liège förväntas avgöra i december om den eller EPPO har jurisdiktion över potentiella anklagelser om tjänstefel.
Luxemburgförhandlingen förväntas inte resultera i en snabb dom, med månader som vanligtvis går mellan förhör och avgöranden.
EU-domstolens tribunal granskar nu varför kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vägrat offentliggöra sms-konversationer med Pfizers vd under coronapandemin.
Mer att läsa
EU-kommissionenEU-fakta
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.se | 241012