Ungerns politiska system är en parlamentarisk republik med flera institutioner som delar på makten, men med en stark exekutiv gren som domineras av premiärministern och regeringen. Här är en översikt över de viktigaste elementen:
President: Ungern har en president som är landets statschef. Presidenten väljs av parlamentet för en femårsperiod och har främst ceremoniella och representativa uppgifter. Dock kan presidenten ha en viss roll i lagstiftningsprocessen, som att begära en laggranskning från författningsdomstolen eller skicka tillbaka lagar till parlamentet för omprövning.
Premiärminister: Premiärministern är regeringschef och innehar den verkliga makten i landet. Han eller hon utses av presidenten men måste godkännas av parlamentet. Premiärministern leder regeringen och har ansvar för att genomföra landets politik. För närvarande är Viktor Orbán, som har innehaft posten sedan 2010, en central gestalt inom ungersk politik.
Parlamentet kallas Nationalförsamlingen: Ungerns lagstiftande församling har en kammare med 199 ledamöter som väljs för fyraårsperioder.
Lagstiftningsprocessen: Parlamentet har den främsta lagstiftande makten och beslutar om budgeten, godkänner regeringen, och kan även fälla en regering genom en misstroendeomröstning.
Parlamentet har fått kritik under de senaste åren för att vara dominerat av det styrande partiet Fidesz, vilket har lett till oro över att maktdelningen i praktiken är försvagad.
Ungerns rättsväsende en högsta domstolen och en författningsdomstol som granskar om lagar är förenliga med konstitutionen.
Rättsväsendet har varit föremål för kontroverser, särskilt sedan Viktor Orbáns regering infört en rad reformer som kritiker menar hotar domstolarnas oberoende.
Fidesz: Det styrande parti är Fidesz, som beskriver sig som ett konservativt och nationalistiskt parti. Under Orbáns ledning har Fidesz genomfört en rad politiska och juridiska förändringar som har koncentrerat makt till regeringen och minskat oppositionspartiernas inflytande.
Val: Ungern håller regelbundna parlamentsval vart fjärde år. Valen är proportionella, men med en blandad valsystem, där både partilistor och enskilda kandidater väljs.
Under de senaste åren har Ungern fått internationell kritik för inskränkningar i pressfriheten och oberoende medier. Många oberoende mediehus har köpts upp eller stängts ner, och regeringsvänliga medier har fått ökat inflytande.
Samtidigt har civilsamhället och NGO:er fått det svårare att verka fritt, då flera nya lagar införts som begränsar deras arbete.
Ungern har kritiserats av internationella organ som EU och andra människorättsorganisationer för brister i rättsstatens principer och demokratiska normer. Kritiker menar att Fidesz-regeringen under Viktor Orbán underminerat demokratin genom att inskränka rättssystemets oberoende, försvaga pressfriheten och stärka sin egen makt.
Ungerns politiska system är en demokrati med maktdelning, som under Viktor Orbáns regering blivit alltmer auktoritärt, enligt kritiker. Frågan om de senaste årens förändringar är förenliga med europeiska demokratiska normer debatteras intensivt både inom och utanför landet.
En föreslagen reform av den europeiska fredsmekanismen skulle göra ekonomiska bidrag frivilliga snarare än obligatoriska, som de är nu.
Europeiska unionens tjänstemän och diplomater undersöker en ny plan för att kringgå Ungerns fasta veto mot militärt bistånd till Ukraina, som har samlat på sig en extraordinär eftersläpning på 6,6 miljarder euro och blivit en enorm källa till frustration i Bryssel.