Aktuellt Innehåll Fritextsök Klimatfakta.info Villkor
2024-11-04
Logga in
EU-fakta

Aktuellt

Antal artiklar: 20

2026-04-19 NYHET

Digital suveränitet

EU satsar inte på program i stil med Windows. I stället verkar EU för öppna ekosystem, öppen källkod och europeiska alternativ, snarare än att bygga ett enskilt centralt operativsystem eller kontorspaket..

EU:s strategi: "digital suveränitet"

EU vill minska beroendet av amerikansk teknik (Microsoft, Google m.fl.) och få kontroll över data, infrastruktur och programvara.

Det innebär att man:

  • uppmuntrar öppen källkod (open source)
  • finansierar europeiska projekt och standarder
  • ställer krav i upphandlingar (t.ex. molntjänster)
  • bygger egna infrastrukturer (cloud, AI, data)

Läs mer...

2026-04-18 NYHET

Elever med särskilda behov

Elever med särskilda behov har speciella rättigheter i skolan. Hur många elever omfattas av dessa rättigheter.

Det finns ingen exakt siffra på hur många elever som omfattas av "särskilda behov", eftersom begreppet är brett och omfattar allt från läs- och skrivsvårigheter till omfattande funktionsnedsättningar.

I den svenska skolan skiljer man juridiskt på extra anpassningar och särskilt stöd. Statistiken ser ut baserat på Skolverkets senaste mätningar:

Elever med åtgärdsprogram (Särskilt stöd)

Detta är den grupp som har lagstadgad rätt till mer omfattande insatser som inte kan tillgodoses inom den ordinarie undervisningen.

Grundskolan: Cirka 5-6 % av alla elever har ett formellt åtgärdsprogram.

Läs mer...

2026-04-18 NYHET

Skolans uppgifter

Vilka ska vara skolans viktigaste uppgifter? Regeringen tänker tillsätta flera utredningar. Vad tycker partierna? Vad säger forskningen?

Skolan i Sverige har ett tydligt och ganska brett uppdrag - det handlar inte bara om att förmedla kunskap utan också om att forma individer och samhällsmedborgare. Detta regleras framför allt i Skolverket och i Skollagen.

Kunskapsuppdraget

Skolan ska ge eleverna kunskaper och färdigheter inom olika ämnen - som svenska, matematik, naturvetenskap, samhällskunskap m.m.
Målet är att eleverna ska:

  • kunna tänka kritiskt
  • lösa problem
  • vara förberedda för vidare studier och arbetsliv

Läs mer...

2026-04-13 NYHET

Judendomen

Judendom har sedan 100-tals år varit i centrum för världshändelserna. De är svåra att förstå utan en grundäggande kunskap,

Äldre förhistoria

Judendomen har också en yngre förhistoria i den tempelcentrerade monoteistiska israelitiska religion som utövades fram till templets förstörelse år 70.

Rn israelitisk religion med utövare som Abraham, Isak, Jakob, Mose, Kung David och Salomo under fanns ett par tusen år före vår tidräkning. Det finns inga oomstridda historiska källor om judendomens förstadier från denna tid.

På 1300-talet fvt. nämner egyptiska källor gudsnamnet yhw i samband med stammar hemmahörande på Sinaihalvön och vid berget Seir.

Läs mer...

2026-04-12 NYHET

Vad är sionism?

Sionism är en politisk och ideologisk rörelse som uppstod under slutet av 1800-talet. Dess centrala mål är det judiska folkets rätt till självbestämmande i sitt historiska hemland, landet Israel (på hebreiska Eretz Yisrael).

Sionismens grunder, historia och används idag.

Bakgrund och uppkomst

Sionismen började som en dröm om säkerhet och nationell identitet för ett förföljt folk. Idag är det den ideologiska grunden för staten Israel, men också en brännpunkt för den infekterade konflikten i Mellanöstern.

Rörelsen växte fram i Europa under 1800-talet, en tid präglad av nationalism och växande antisemitism (judefientlighet). Många judar insåg att de aldrig skulle bli fullt accepterade som medborgare i de europeiska länderna, oavsett hur mycket de anpassade sig.

Theodor Herzl, Wikipedia

Läs mer...

2026-04-11 NYHET

Hur blir man en jude?

Och hur lämnar man iudendomen? Det korta svaret är ja på båda frågorna, men processerna ser väldigt olika ut och beror på om du frågar en rabbin, en historiker eller en jurist.

Kan vem som helst bli jude?

Ja, det är teoretiskt möjligt för vem som helst att bli jude, men till skillnad från många andra religioner är judendomen inte en missionerande religion. Det betyder att judar inte försöker övertala andra att konvertera.

Sukkat shalom i Chicago

Att bli jude kallas för gijur (konvertering) och är en omfattande process:

  • Studier: Man förväntas studera judisk historia, lagar, traditioner och ofta grundläggande hebreiska under en längre tid (ofta minst ett år).
  • Bet Din: Man träffar en religiös domstol med tre rabbiner som prövar ens kunskap och uppriktighet.
  • Ritualer: För män krävs omskärelse (eller en symbolisk sådan om man redan är omskuren). För både män och kvinnor avslutas processen med ett rituellt bad i en mikve.

Läs mer...

2026-04-11 NYHET

Vad är en jude?

Det finns ingen enskild gen eller trosbekännelse som definierar alla judar. Det är snarare ett medlemskap i ett "folk" (på hebreiska Am Yisrael). judendomen missionerar man inte. Man försöker alltså inte övertala andra att bli judar.

Davidstjärnan

Att definiera vad en jude är kan liknas vid att beskriva en mångfacetterad diamant; det beror helt på vilken vinkel du betraktar den ifrån. Begreppet rymmer nämligen både religion, folk grupp, kultur och juridik.

Det religiösa perspektivet (Halacha)

Enligt traditionell judisk lag (halacha) räknas man som jude om man är född av en judisk mor. Inom mer liberala inriktningar (som reformjudendom) accepteras man ofta som jude även om bara pappan är jude, förutsatt att man vuxit upp med den judiska identiteten.

Läs mer...

2026-04-10 NYHET

EU om Hizbollah

EU ser Hizbollahs militära del som terrorister, men erkänner fortfarande deras politiska del som en legitim samtalspartner i Libanon, även om den politiska pressen för att ändra detta är hög.

EU har fattat flera centrala beslut gällande Hizbollah, där den viktigaste skiljelinjen går mellan organisationens militära och politiska verksamhet.Här är de viktigaste beslutspunkterna:

Terrorstämpling av den militära grenen (2013)

Det mest betydelsefulla beslutet fattades i juli 2013, då EU:s utrikesministrar enades om att föra upp Hizbollahs militära gren på EU:s lista över terrororganisationer.
  • Orsak: Beslutet drevs på efter ett bombattentat mot en turistbuss i Burgas, Bulgarien (2012), som Hizbollah ansågs ligga bakom, samt organisationens växande inblandning i kriget i Syrien.
  • Konsekvens: Detta innebär att Hizbollahs militära tillgångar inom EU ska frysas och att det är förbjudet att finansiera eller stödja den militära delen av organisationen.

Uppdelningen mellan "militär" och "politisk" gren

Till skillnad från länder som USA, Storbritannien, Tyskland och Nederländerna, har EU som helhet valt att inte terrorstämpla Hizbollahs politiska gren.

  • Motivering: EU har velat bibehålla möjligheten till diplomatisk dialog med libanesiska myndigheter, där Hizbollah är en betydande maktfaktor och ingår i regeringen. Man har velat undvika att destabilisera Libanon politiskt.
  • Kritik: Denna uppdelning har mött stark kritik, då Hizbollah själva hävdar att de är en enhetlig rörelse utan separata grenar.

Krav på fullständig terrorstämpling

Under de senaste åren har trycket ökat på EU att klassa hela organisationen som en terrorgrupp:

  • Europaparlamentets resolutioner: Vid flera tillfällen (bland annat 2020 och 2023) har Europaparlamentet antagit resolutioner som uppmanar medlemsländerna att föra upp hela Hizbollah på terrorlistan.
  • Medlemsländernas egna beslut: Flera EU-länder har gått före unionen och fattat nationella beslut om att förbjuda hela Hizbollah (exempelvis Tyskland 2020).

Uttalanden om avväpning och suveränitet

EU stöder officiellt FN-resolutioner (som resolution 1701) som kräver att alla väpnade grupper i Libanon, inklusive Hizbollah, ska avväpnas så att den libanesiska staten får monopol på våldsanvändning. I samband med eskaleringar i regionen (som under 2024-2026) har EU upprepat krav på att Hizbollah måste upphöra med sina attacker och respektera Libanons suveränitet för att undvika ett fullskaligt regionalt krig.

Källor

Läs mer...

2026-04-10 NYHET

Hizbollah

Hizbollah (Guds parti) är en shiamuslimsk organisation i Libanon som fungerar som både ett politiskt parti, en social rörelse och en kraftfull militär organisation.

Bakgrund och Ideologi

Hizbollah grundades i början av 1980-talet, mitt under det libanesiska inbördeskriget, med stöd och finansiering från Iran. Deras ideologi är djupt rotad i den iranska islamiska revolutionen och de ser Irans högsta ledare som sin religiösa auktoritet.

Deras huvudsakliga mål har historiskt varit att:

  • Driva ut utländska styrkor (särskilt Israel) från Libanon.
  • Etablera en islamisk stat i Libanon (även om de i modern tid tonat ner detta krav för att kunna samarbeta politiskt).
  • Bekämpa staten Israel, som de inte erkänner.

Läs mer...

2026-03-29

Kanada fokuserar på klimatet

Från frihandel och för klimatstyrning

Mark Carney, premiärminister Kanada

Kanadas premiärminister Mark Carney är en av de mest inflytelserika idébärarna för en bred omställning av den globala ekonomin. Det är i praktiken en rörelse bort från traditionell frihandel mot en mer politiskt styrd, riskmedveten och klimatfokuserad handel.

Under 1990-2010-talet dominerades världshandeln av frihandelstänkande (WTO, låga tullar, globala kedjor). Nu ser vi i stället:

  • "Friend-shoring" - handel flyttas till politiskt allierade länder
  • Minskad beroende av Kina i väst
  • Ökad statlig styrning av strategiska sektorer (energi, halvledare, batterier)

Läs mer...

2026-03-18

Office EU Brief

Office EU Brief: Biweekly Update

This week at Office EU

Last week we published our press release and launched Office EU. The response has been far stronger than expected, with thousands of companies and professionals requesting an invitation or an introductory meeting. Thank you for being part of this early momentum.

Läs mer...

2026-03-18

EU inc - europeiskt bolagsverk

EU-kommissionens initiativ “EU Inc” – ett förslag för att göra det mycket enklare att starta företag inom EU, med målet att kunna göra det på upp till 48 timmar.
title

Ett europeiskat företagssystem

title bildtext med/utan länk

EU-kommissionen föreslår skapandet av ett gemensamt europeiskt företagssystem. Idén är att skapa en standardiserad företagsform i hela EU Företag ska kunna registreras digitalt och gälla i alla medlemsländer direkt. Det ska minskar behovet av att anpassa sig till 27 olika regelverk.

Snabbare och enklare etablering

Det ska gå att ´starta företag på upp till 48 timmar genom mindre byråkrati och färre administrativa hinder. Digitala lösningar ska ersätta långsamma nationella processer.

Läs mer...

2026-03-14

EUs verksamhet 2024–2029

EU:s strategiska agenda för 2024-2029

De tre prioriteringarna:

  • Ett fritt och demokratiskt EU
    • Upprätthålla europeiska värden
    • Leva upp till våra värden på global nivå
  • Ett starkt och säkert EU
    • Säkerställa konsekventa och inflytelserika yttre åtgärder
    • Stärka vår säkerhet och vårt försvar och skydda EU-medborgarna
    • Förbereda för ett större och starkare EU
    • Sträva efter en övergripande strategi för migration och gränsförvaltningEtt blomstrande och konkurrenskraftigt EU
  • Stärka EU:s konkurrenskraft
    • Säkra en framgångsrik grön och digital omställning
    • Främja en innovations- och företagsvänlig miljö
    • Göra framsteg tillsammans

Läs mer...

2026-03-13

L och SD skakar hand om Sverigelöftet

"Med Sverigelöftet lägger vi grunden för en stabil och handlingskraftig regering som kan ta ansvar för Sverige i en orolig tid." Liberalerna och Sverigedemokraterna har enats om en gemensam överenskommelse för fortsatt samarbete inför nästa mandatperiod.

Om Sverigelöftet

Samförståndet mellan Liberalerna och Sverigedemokraterna omfatt fler viktiga punkter
- omfattande utbyggnad av kärnkraften
- prioritera stödet till Ukarina
- stärka marknadsekonomin
- statlig och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
- förstatligande av skolans huvudmannaskap
- vinstintresset i skolan fasas
- invandrare som sköter sig, arbetar och integreras i samhället också ska få en god möjlighet att stanna
- tjänstemannaansvaret stärks
- sociala skyddsnätet stärks
- stärka vården av ungas psykiska hälsa

Läs mer...

2026-03-13

Vem vinner valet i Ungern

Parlamentsvalet i Ungern hålls 12 april 2026. Premiärminister Viktor Orbán och hans parti Fidesz har styrt sedan 2010. Den största utmanaren är oppositionspartiet Tisza, lett av Péter Magyar, en tidigare person nära regeringen.

Aktuella opinionsmätningar

  • Tisza: cirka 38-45 %
  • Fidesz: cirka 30-41 %

Men andra mätningar visar mindre skillnad eller till och med Fidesz-ledning, vilket gör resultatet osäkert.

  • Varför valet är svårt att förutsäga
  • Flera faktorer gör att det fortfarande är öppet:
  • Många väljare är fortfarande osäkra.
  • Valsystemet gynnar stora partier, särskilt Fidesz.
  • Orbán kontrollerar stora delar av medierna och har ett starkt lokalt partinät.
  • Oppositionen är relativt ny och inte lika etablerad.

Detta kan bli Orbáns svåraste val på 16 år. Men även om oppositionen vinner röster kan mandatfördelningen ändå bli jämn.

Läs mer...

2026-03-11

EU vill öka styrningen av ländernas energipolitik

I ett tal inför Europaparlamentet presenderade von der Leyen flera krav och förslag på ökad samordning av medlemsstaternas energipolitik och lagstiftning för att stärka EU:s oberoende och sänka energikostnaderna.

Här är de centrala punkterna gällande samordning, lagstiftning och styrning:

Läs mer...

2026-02-19

EU och Kanada vill skapa gigantiskt handelsblock

Arbete pågår med att skapa ett handelsblock med nästan 40 länder och cirka 1,5 miljarder människor med en sammankopplad försörjningskedja som sträcker sig från Europa till Indo-Stillahavsområdet.
title

Samarbetet mellan EU och det 12-nationer stora handelsblocket CPTPP (Comprehensive and Progressive Agreement for Trans-Pacific Partnership), i syftar till att skapa en av världens största globala ekonomiska allianser. Initiativet omfattar nästan 40 länder och cirka 1,5 miljarder människor med en sammankopplad försörjningskedja som sträcker sig från Europa till Indo-Stillahavsområdet.

Regelbaserat handelsblock

Samarbetet drivs på av Kanada för att skapa en motvikt till USA:s handelspolitik och "kortsluta" Donald Trumps tullar. Det ses som ett sätt för medelstora makter att gå samman i ett regelbaserat handelsblock med kompletterande ekonomier.

title Mark Carney

Kanadas premiärminister Mark Carney har uttalat att landet är redo att agera som en bro mellan EU och CPTPP, då Kanada redan är medlem i båda genom handelsavtalet CETA med EU och sitt medlemskap i CPTPP.

En central del i förhandlingarna är de så kallade ursprungsreglerna. Genom ett system som kallas "kumulering" (cumulation) skulle tillverkare inom båda blocken kunna handla med delar och varor sömlöst med låga tullar.

Läs mer...

2026-02-13

Europeiskt betalsystem

Fem europeiska leverantörer av betalsystem avtalade 2026-02-02 om att bygga ett gemensamt system som ska vara klart 2027.
title

Avtal om europeiskt system

Den 2 februari undertecknade fem europeiska betalningsleverantörer ett samförståndsavtal för att bygga ett pan-europeiskt, driftskompatibelt betalningssystem som syftar till att vara fullt utbyggt till 2027. Målet med initiativet är att stärka Europas betalningssuveränitet och möjliggöra sömlösa gränsöverskridande transaktioner utan att förlita sig på amerikanska företag som Visa och Mastercard.

title Europeisk union för betalsystem

Läs mer...

2026-02-05

Trump är fascist

Fascism

Fascistisk beskriver något som kännetecknas av fascism, en extrem nationalistisk, antidemokratisk ideologi som betonar en stark ledare, kollektivet framför individen, samt använder våld och militarism; historiskt associerat med diktaturer som Mussolinis Italien och Hitlers Tyskland, men begreppet används idag ofta som en bredare etikett för auktoritära tendenser, nationalism, och förtryck av oliktänkande.

Jonathan Rauchs 18 punkter

Författaren Jonathan Rauch betecknar Donald Trumps ledarskap som fascism. Genom en analys av arton specifika kriterier argumenterar han för att rörelsen har övergått till en aggressiv ideologi som präglas av våldsförhärligande, nedmontering av rättsliga normer och skapandet av en personlig militärpolis.

Läs mer...

2026-02-03

AI act

Hur kommer EUs regler om AI påverka utvecklingen i EU och Sverige. Kommer det bli vanligt att vi Europa får använda nedgraderade system som hämmar konkurrensen med USA? Är AI act ytterligare ett exempel på kostsam byråkrati i EU?

EU:s nya lag AI Act är världens första heltäckande regelverk för artificiell intelligens. Det är en bindande lag som alla företag och myndigheter i EU måste följa när de använder eller säljer AI. AI Act är framtagen av kommissionen. Den styr:

  • Vad som är tillåtet
  • Vad som är förbjudet
  • Vilka krav som gäller för "riskfylld" AI
  • Hur användare ska skyddas

Riskbaserat system i fyra risknivåer

EU delar in AI i fyra risknivåer:

Läs mer...

EU-fakta
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.se | 250119